Under slutet av 1990-talet blev teambuilding ett mycket populärt ord inom företag och organisationer. Man såg det som en möjlighet att utveckla grupper och team. Ett tillfälle att skapa laganda, goda relationer och bra resultat.
Arrangörer av teambuilding dök upp till höger och vänster. Begreppet kom att innefatta allt från yxkastning till psykosocialt riktade insatser med särskilt utbildade handledare.
Teambuilding ute i skog och mark
Speciellt populär blev denna typ av lagutveckling ute i naturen genom olika former av äventyr. USA gick före på området och därifrån fördes övningar och metodik över till vårt land. I ursprungslandet uppstod snart en debatt om hur effektiv denna typ av teambuilding egentligen är. Det gick att köpa böcker skrivna av olika författare inom ledarskap och organisationsutveckling som enbart handlade om hur effektiva dessa utbildningsprogram var eller inte var.
Kul för stunden eller utveckling på sikt?
Det finns många fördelar med denna typ av teambuilding. Medarbetarna kommer ifrån jobbet och får se nya sidor av varandra. Kanske upptäcker man en helt ny människa bortom jobbmasken. Det är också en möjlighet att frigöra sig från invanda maktstrukturer på arbetet och få en friare och öppnare dialog. Det ger en god möjlighet till stora lärdomar som kan vara av god nytta i det forsatta samarbetet.
Den verkliga utmaningen för att teambuilda på sikt
Utmaningen ligger till stor del i att överföra erfarenheter och lärdomarna man fått från skogen till arbetsplatsen. Här är handledaren för teambuildingen är stor resurs om han eller hon är utbildad på ett bra sätt. Genom att under aktiviteternas gång återknyta till arbetsplatsen kan denne hjälpa till att förstärka och göra bestående effekterna av teambuildning på detta sätt.