Hej kära ledare!
På avdelningen vardagsobservationer, baseras denna veckas tips på två händelser. Den en inträffade vid juicerna i mataffären. Den andra på en nästan tom parkering i södra Sverige.
Varma hälsningar,
Markus Amanto
Din första följares stora påverkan
Den gångna veckan gjorde jag två så kallade vardagsobservationer som vid första anblicken verkade orelaterade. Efter lite grunnande insåg jag dock att de båda pekade på samma fenomen.
Vid det första tillfället befann jag mig i matbutiken i färd med att inhandla kvällens middag. Då det var fredagkväll haffade jag två av våra nypressade favoritjuicer från kyldisken och lade ner i varukorgen. Alldeles intill mig stod en kvinna och sökte utforskande med blicken över hyllan med juicer.
Hon såg att jag med bestämda steg marscherade fram till mina favoritjuicer och när jag avlägsnat mig en bit såg jag i ögonvrån att hon sträckte sig efter samma juicer och började läsa på flaskan. Jag kunde inte låta bli att säga något, så jag sa till henne: “Dom där är barnsligt goda!”, varpå hon svarade “Ja, jag tänkte när du tog två att jag måste prova den”.
Vid det andra tillfället kom jag gående över parkeringen utanför byggnaden där jag har mitt kontor. Parkeringen var nästan tom, förutom två bilar som var parkerade nära varandra med en tom ruta emellan. Resten av den relativt stora parkeringen var alltså helt tom. Körandes kommer då, relativt långsamt, en äldre bil med en likaledes äldre herre bakom ratten.
Jag kunde inte låta bli att stanna till en bit bort för att nyfiket studera hans beteende i val av parkeringsplats (miljöskada!). Till min fascination verkar han spana runt parkeringen efter lediga platser för att sedan sikta in sig på platsen mellan de två bilarna. Det var inte ens gott om plats mellan dem så han fick jobba en del med att pricka rätt.
Vad får en människa att välja att göra det extra jobbet med att klämma in sin bil där när det finns ett överflöd av tomma platser som är betydligt mer lättillgängliga? Förutom att vi troligen är och förblir flockdjur? Och vad i hela friden kan denna mans parkeringsäventyr ha att göra med kvinnan med juicerna i mataffären?
Jag tänker att det handlar om kraften av två. En juice, en bil eller en människa som gör något riskerar att vara en relativt obetydlig avvikelse. Två juicer, två bilar eller två människor får med ens en större påverkan. Jag har tidigare skrivit om YouTube-klippet med personen som dansar ensam på en grässluttning. En persons avvikande beteende klassas lätt som dårskap, men när två drar åt samma håll då är rörelseenergin igång på allvar.
Hade jag tagit en juice i butiken hade kvinnan kanske inte låtit sig påverkas lika mycket. Hade det bara stått en bil på parkeringen kanske mannens ögon inte hade låsts lika målsäkert vid just den platsen.
Därmed blir veckans tips att inte tappa modet om du har svårt att leda en grupp. Om du har svårt att lyckas påverka dem i en önskvärd riktning. Kom ihåg att det kan räcka med att du får med dig en person i gruppen så kommer resten efter hand att lättare låta sig ledas. När ni blir två som är på väg åt samma håll blir ni helt plötsligt en annan kraft att räkna med.
