Hej kära ledare!
Packar som bäst väskorna för en tur till Danmark för att hålla en föreläsning om ledarskap och grupper där.
För ett tag sedan blev jag påmind, medan jag stod i köket och lagade mat minsann, om ett begrepp som jag lärde mig för flera år sedan, moratorium, och hur det ibland ställer till det för oss som ledare och människor. Om detta handlar veckans tips.
Varma hälsningar,
Markus Amanto
PS: Om du vill boka en föreläsning med mig så gör du det enklast på: http://www.altaleda.se/foerelaesningar/
I moratoriumet blir det väldigt lite gjort
Klicka på bilden för att se filmen (2 min 19 sek) eller läs texten här nedanför.
När jag studerade psykosyntes för ett antal år sedan så pratade vi om ett begrepp som kallas moratorium.
Moratorium definieras inom juridiken som en fördröjning till exempel av en betalning av en skuld tills något har verkställts eller ett tillstånd har upphört.
Inom personlig utveckling så handlar ett moratorium om att vi fastnar. Vi fastnar mellan historie, det gamla, och framtiden, potentialen.
Vi har en historia, som till exempel häromdagen när jag var med min son på återvinningsstationen. Vi skulle återvinna en av hans gamla leksaker, men när vi kom dit så ville han absolut inte göra sig av med den och han klängde sig fast vid den. Det slutade med att vi fick ta hem den igen.
Jag tänker att vi gör så ibland, vi har historien, hur det har varit och så vill vi inte riktigt släppa taget om det. Av olika anledningar så är vi inte riktigt beredda att sörja och gå vidare.
Så historien pockar på från ena hållet och så finns potentialen, möjligheterna, som kommer från andra hållet. Allt vi skulle kunna vara, det nya, men ibland kanske vi inte hoppar på det heller. Vi kanske är rädda och tänker "åh, kommer jag verkligen att kunna göra allt det här? är jag verkligen värd det här?".
Av olika anledningar så tar vi inte klivet fullt ut in i möjligheterna. Så fastnar vi där emellan och där är just moratoriumet. När vi sitter fast mellan historien som trycker på från ena hållet och potentialen som knackar på från andra hållet. Det kan ta en väldig massa energi, det kan vara en väldigt energidränerande position att vara i.
Hur kommer man ifrån det? Hur kommer du vidare om du har fastnat där?
Jag tänker att det första steget är alltid medvetenhet. Säg trollets namn och det spricker. Bli medveten om att du befinner dig i ett moratorium och fråga dig själv:
- Vad är det jag behöver sörja och släppa taget om i historien?
- Vad är det för tillstånd som behöver upphöra, vad är det för rädslor som håller mig tillbaka och gör att jag inte kliver in i potentialen utan fastnar i moratoriumet, i nolläget?
Sen sätt igång, gå i aktion. Fråga dig själv, om jag var en modig person, om jag var modig i den här situationen, vad skulle jag göra då?
