Hej kära ledare!
Tack alla som skickat in bidrag till förra veckans jultävling. Jag återkommer med resultat när jag konsulterat min kollega :-)
Denna veckas tips blev inspirerat av ett samtal i samband med förra veckans ledarskapskurs i Tyskland och handlar om kommunikation och om att få det vi vill ha.
Varma hälsningar,
Markus Amanto
Hur du förbättrar din kommunikation och ser över dina försvar
Klicka på bilden för att se filmen (3 min 25 sek) eller läs texten här nedanför.
Denna veckas ledarskapstips blir två stycken tips i ett. För en tid sedan pratade jag med en bekant om fördelen med att som grupp sitta i en cirkel i samband med möten, helst utan några bord emellan. Det passar kanske inte alla möten, men vi var rörande överens om att det i vår erfarenhet både underlättar kommunikation då man ser hela personen samtidigt som det minskar aggressioner.
På temat aggressioner berättade min bekant om en kvinna som jobbade i en reception. När det kom in någon arg eller upprörd person, till exempel en kund, i receptionen så hade hon för vana att gå runt sin receptionsdisk och ut till personen i fråga. Hon sa att det gjorde att deras aggression rann av dem och de slutade vara arga.
Precis som cirkelformen blir slutsatsen att när vi uppnår kontakt, när vi ser hela varandra så minskar aggressionen. Så ena halvan av veckans tips blir att använda miljön, det fysiska rummet till att stödja kommunikationen och minska aggressionerna.
Det som slog mig när min bekant berättade om denna kvinna var att jag tyckte att kvinnan var modig. Jag tänker att det hade varit lätt att gömma sig bakom receptionsdisken som ett slags försvar mot ilskan som bolmade ur den andra personen.
Så slog det mig att det som kunde varit ett skydd såg kvinnan som ett hinder och valde att ta sig runt det hindret för att uppnå det hon ville. Kanske är det så för oss också ibland, att det vi tror är ett försvar och skydd för oss i själva verket är det som hindrar oss från att skapa kontakt eller att få det vi verkligen vill ha.
Jag tänker på en annan historia jag hörde om en grupp japanska soldater som under ett av världskrigen fick i uppdrag att skydda en avlägsen ö. Flera år efter krigets slut när en grupp turister närmade sig ön blev de beskjutna. Det visade sig vara soldaterna som inte fått besked om att kriget var slut och troget fortsatte försvara ön.
Ibland tänker jag att det blir så för oss också, vi skapar ett försvar för att skydda oss i en viss situation och sedan lämnar vi det försvaret på plats även fast vi kanske senare inte behöver det längre när vi är äldre, modigare eller klokare. Så är det där och hindrar oss istället.
Det härliga i historien med japanerna som jag förstått det var att man inte gömde undan dessa soldater och skämdes för hela historien utan vid hemkomsten till Japan firades de som hjältar och avtackades med en stor parad för trogen tjänst.
Detsamma kan vi välja att göra med en del av våra försvar. Tack dem för trogen tjänst och sedan välja att öppna för nya möjligheter.
Så andra halvan av tipset blir att reflektera över vilka försvar du lämnat på autopilot och som i dag hindrar dig från att få det du verkligen vill ha?