Alla människor utgår från sin egen kultur och finner den mest normal.
Har du kontakter utomlands kan det ibland vara klokt att reflektera över hur lika och olika ledarskap kan se ut i olika länder.
Med en ökad förståelse för vad olika kulturer värderar i ledarskapet, kommer du att lyckas bättre.
Här tar vi upp tre aspekter på ledarskapet där det kan skilja sig beroende av nationalitet.
Tid och effektivitet
I Sverige menar vi att om man har lång tid på sig resulterar det i bättre kvalitet, men finska ledare tycker att ju snabbare man gör något desto bättre effektivitet.
Franska ledares syn på effektivitet är istället att ha flera flera projekt igång samtidigt och därför måste det också finnas en flexibilitet i arbetet och en chans till kreativitet och spontanitet. I Frankrike kommer inte personalen en stund innan mötet, för att kunna börja mötet i tid, inte heller slösar de på undanflykter till förseningen.
Hierarki och respekt
Finska, franska och kinesiska chefer är auktoriteter som inte ifrågasätts, medan vi i Sverige fattar alla beslut via konsensus och fungerar mer som en coach som medarbetarna kan prata öppet med. Det kan uppfattas som tröghet eller brist på beslutsamhet då ledaren alltid tar den säkra vägen genom kompromisser.
I hierarkiskt uppbyggda kulturer finns inte heller samma öppenhet eller informationsflöde, som här i Sverige. Personalen litar på att chefen är kunnig nog och därför behöver denne inte berätta alla skeenden i projektet.
I Frankrike visas status med tjusiga visitkort med långa titlar och stora kontor. Ledaren skiljer på arbete och privatliv och håller distans till sina anställda, så får du besök av franska kollegor kanske du ska överväga att ni tillsammans inte ska fika med de anställda.
Om titeln på ditt visitkort visar att du är "manager", får du träffa en högre chef inom den kinesiska organisationen, annars bara en eller flera anställda som har till uppgift att vidarebefordra informationen till chefen.
Prestations-, relations- eller gruppkultur
Grovt räknat finns tre olika kulturer av vad som värderas som viktigast i arbetsrelationer: prestation, relation eller grupp. Prestationskulturer återfinns i Sverige, Tyskland, USA , relationskulturer i exempelvis Italien, Ryssland, Sydamerika, samt gruppkulturer i Indien, Japan, Kongo.
I en prestationskultur är tidspassning av högsta vikt. Om en svensk affärsman fått vänta på att en affärskontakt ska dyka upp och denna kommer en halvtimme försent, får man inte lägga värderingar på detta beteende och anse att personen är opålitlig eller oförskämd. Personen, från en relationskultur, kan ha träffat på en bekant på väg till mötet. För denne är det fullkomligt otänkbart att inte växla några ord med den bekanta.
I diskussioner kan försiktiga svenskar uppleva att personer från extroverta relationskulturer uppträder burdust då de avbryter och gestikulerar ivrigt. Fransmännen pratar ofta i mun på varandra, men lyssnar ändå, och de avbryter dig gärna för att ifrågasätta hur du tänker. I Frankrike ses du som en tänkande, analyserande, intelligent person om du har åsikter om ämnet som diskuteras. Här förväntas du att ha argument för att strida för din sak, vilket visar att du är värd att lyssna på då du har väl underbyggda argument. Förbered dig väl inför ett möte; vilka tänkbara invändningar kan man förvänta sig, finns alternativa lösningar att presentera? Fransmän skiljer på sak och person, efter en het debatt kan man gärna ta en kaffe ihop.
I gruppkulturer dominerar exempelvis ödmjukhet och man undviker intensiv ögonkontakt, samt visar vördnad för den äldre generationens vishet. Eftersom kinesen alltid är ödmjuk, vänlig och menar att allt går att ordna, kan ibland missförstånd uppstå. Myten om att det är viktigt för en kines att aldrig tappa ansiktet, stämmer. Svenska inköpschefer vittnar om att man aldrig får påtala brister till en kinesisk ledare, speciellt inte framför de anställda. Rådet är istället att vända på detta och ställa en fråga om hur man kan göra det ännu bättre och då låta den kinesiske chefen få äran för att han kom på en genialisk idé som höjde kvalitetsaspekten.
I Kina är det viktigt att bygga en god relation innan man sluter några avtal. En god relation innebär en långsiktighet i affärer och svenskar måste visa prov på stort tålamod då allt tar längre tid och får ej skyndas på. Kinesen intresserar sig för hur din familj mår och ger enkla presenter till sina affärsbekanta. Innan ett affärsmöte börjar dricker man gärna te tillsammans och som avslutning vill kineserna bjuda på lunch.
Obs! För att hitta mönster i olika kulturer görs dessa generaliseringar. Alla människor som härstammar från ett visst land beter sig naturligtvis inte enligt modellen ovan. Skillnader som uppkommer i vårt ledarskap eller vad vi värderar handlar lika mycket om vilken personlighet vi har, vilken uppfostran och kanske i någon mån också om ålder och kön. Allt detta sammantaget är viktiga aspekter att ta med i mötet med andra människor.
DJUPDYKNING
För dig som vill läsa mer rekommenderas följande källor, där vi bland annat hämtat våra uppgifter:
Om bolagsfusioner och olika ledarskapsstilar i Sverige och Finland
http://www.svd.se/naringsliv/sverige-planerar-nar-finland-agerar_1036469.svd
Om prestations-, relations- och gruppkulturer
http://www.weibull.se/?document=Artiklar/kulturkrockar.pdf samt intervjun med Christine Beckman i detta nyhetsbrev.
Uppsatsen "Svenska affärsmäns upplevelser av kulturella skillnader i handel med Kina : - utgör de kulturella skillnaderna ett problem?" kan du läsa i fulltext här
http://www.uppsatser.se/uppsats/77605c360d/
Om ledarskap i Frankrike
http://www.retorik-kurser.se/blogg/kulturella-skillnader-mellan-sverige-och-frankrike/
Ytterligare förkovring
Om kroppskontakt och olika personliga sfärer skriver Brita Öberg, diplomathustru, författare och lärare i interkulturell kommunikation
http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/beroring-ar-ett-sarskilt-sprak